Huvudvärk kan komma från många ställen i kroppen!

Övre extremitetens interrelation med nacke/huvud.

Huvudvärk kan bl.a. orsakas av nackproblem, vars värk i sin tur kan orsakas av tex problem med skuldror/armar. Armarnas upphängning på kroppen, med acromio-clavicular- samt sterno-clavicularleden som enda beniga länkar, påverkar de övre revbenen, övre ingången till bröstkorgen, och övergången mellan thorakalkotorna och cervikalkotorna.

Vice versa kan symptom ut i armar/händer orsakas av bl.a. problem i nack/skuldror med en komprimering av brachialplexat (nervplexat som sköter armens neuroligiska försörjning).

Så innan Du poppar en värktablett kanske du ska besöka Din närmaste Osteopat för att undersöka grundorsaken till Dina besvär!

Obs! Detta inlägg tar upp vissa somatiska dysfunktioner som kan ligga till grund för huvudvärk. Andra orsaker som tex. vätskebrist, tas ej upp här (men undersöks dock vid ett besök hos Osteopat. Har du huvudvärk kan det vara en idé att först undersöka om du har vätskebrist – drick ett glas vatten! Det finns även andra symptom eller fysiologiska problem som ej tas upp här som kan orsakas av ovannämnda exempel på somatiska dysfunktioner.

Inspiration till detta blogginlägg kommer härifrån, där nedanstående text publicerats.

Upper limb activities can aggravate neck pain in the absence of arm symptoms. A variety of mechanisms may account for this occurrence, including mechanical loading. Cervical segments move when the upper limb is loaded and loads placed through the upper limb transmit to cervical structures via axio-scapular muscles, such as levator scapulae and upper trapezius.

The results of this community-based study add further evidence that upper limb function is often affected in association with neck pain disorders. Approximately 80% of patients reported that upper limb activities aggravated their neck pain and there was a moderate to high correlation between the degree of upper limb disability (DASH) and the magnitude of neck pain and disability (NDI). These results suggest that clinicians should routinely question patients regarding upper limb function and ensure that management addresses these provocative factors and functional limitations. The DASH could be used as a suitable outcome measure in its current or possibly a modified form > from Osborn et al.; Manual Therapy 18 (2013) 492-497. All rights reserved to Elsevier Ltd.